Gå till innehåll

Om Dante

Dante Alighieri
född i Florens 1265, död i Ravenna 1321.
Dante växte upp i den blomstrande handelsstaden Florens/Firenze. Hans uppväxt präglades tidigt av tidens konflikter mellan påvepartiet (guelferna) och kejsarpartiet (ghibellinerna). Dante tog ställning emot påvens inflytande över Toscana och förvisades därför från sin födelsestad.

Hans ungdomsförälskelse i Beatrice Portinari fann uttryck i en liten kärleksroman (Vita Nuova) skriven på volgare, den tidens folkliga språk. Vid Beatrices tidiga död (1290) bestämde sig Dante för att inte skriva vidare om henne förrän han kunde ge henne en hyllning som var henne värdig.

Dante gifte sig med Gemma Donati och fick med henne bl.a. sönerna Jacopo och Pietro. Ättlingar till Dante lever fortfarande i Italien.

Dantes landsförvisning fick en avgörande betydelse för hans författarskap. Han insåg att hans splittrade fädernes- land mest av allt behövde ett gemensamt språk, ett lingua comune, och skrev under början på 1300-talet Convivio (Gästabudet) och De vulgare eloquentia (Om vältalighet på folkspråket). På den tiden, då litteraturens och de lärdes språk var latinet, väckte Dantes framhävande av folkspråket förargelse.

Hans kringflackande liv under exilen – Dante fick aldrig återvända till Florens – resulterade i en alltmer universell världsuppfattning som kulminerade i hans berömda Gudomliga komedi (La divina commedia), uppdelad i tre partier: Inferno (Helvetet), Purgatorio (Skärselden ) och Paradiso (Paradiset).
Den Gudomliga komedin blev det storverk som Dante ville tillägna Beatrice. Det anses som ett av världslitteraturens huvudverk och har lästs, illustrerats och kommenterats allt sedan Dantes död 1321. Han vistades då i landsflykt i Ravenna, och hans grav finns där.
La divina commedia är senast översatt till svenska av Ingvar Björkeson (1983). Läsvärd litteratur om Dante finns på svenska av bl.a Olof Lagercrantz och Giacomo Oreglia.

I födelsestaden Florens uppsatte man i början på 1800-talet en minnestavla över Dante i kyrkan Santa Croce, där så många andra av Italiens stora kulturpersonligheter har funnit sin sista vila.